Vi hann aldrig
tiden dundrade fram
framför våra ögon

Ledda vid handen
men ändå vilsna
genom rummen

Skolgården stal oss från klassrummet
läsandet var ett spel för kulisserna
under tv-apparaterna, våra älskarinnor

Alltjämt väntandes
på vår omfamning
våra försök till ordning

Alltjämt lockandes
en tom belöning
men ett uppfyllt löfte

Ett okänt töcken svepte förbi
riktig riktning förblev ett ideal
man blev hög enbart av farten

Vi slutade titta
livet krympte till pixlar
och romantiken förbjöds