tjäran väller ur mig. hantlarna i magen; sådana
sköldar man väljer.
det jag ser är hinnan över hennes hår-
botten, hur den spricker som glätta äggvitor.
det jag ser är hon,
håret det ljusa som vidhänger kroppen
när hon lutar sig bakåt i vidja armar, skalade ömma axlar
och möter solglipan i taket.
så uppstöter jag frukten du lämnat i min mun. det gråbruna skinnet
över min vida vilja; skalen och köttet som ruttnat.