I horisonten
möts asfalt och betong
med avgasernas förädiska natur
där ligger en kvinna i en säng, i en tvåa
en skitig, jävlig tvåa
där ligger hon med en man
en man utan ansikte, men åh vilken kropp
samma sak varje ensam kväll,
samma nummer att ringa

trofast kommer hennes inte så begangnade hora
dyr är han inte heller, lite frukost, lite kaffe, kanske lite vin då och då
men det brukar inte bli så socialt på kvällen när de träffas,
de vill mest vara för sig själva o knulla varandra,
natten minns ingen av dem endå,
så över en stel kop kaffe lär de känna varandra
hatet växer, men vem bryr sig

Att älska med varandra är (för den okunnige)
det mest asociala man kan göra