Redan medlem?
Logga in
Knappt så nålen vill ha mer
blodet koagulerar och ordet med det. en liten fågel dansar runt där ute bland träden, mindre än jag minns den. kvällskvisten smakar torkad morgonfrukt och jag plastar nu min tunga, tallrik för tallrik. tala aldrig om trådar för någon. aldrig om trådar, för inget tecken sitter längre där det ska, borde eller vilket ord man nu väljer att sy in sig själv med. med endast två timmar kvar, två av något, mot något och förmodligen följer sedan något mera efter det. det brukar bli så mycket mer, om så mordiskt eller möjligen vågat. vem ser längre om det är samma gula nyans i den där fågeln? den som krympt så förfärligt. minnet knyter sig i tungan. ordet självdog och detta kan endast ses som ett surr från en något trasig köksfläkt.
Fri vers
(Fri form)
av
Tobias Nilzon
Läst 329 gånger och applåderad av 3 personer Publicerad 2011-04-04 12:09 |
Nästa text
Föregående Tobias Nilzon
Senast publicerade
gLAs att få klösa sig genom ett vinglas i rött. I brist på absolut allting och allt det som håller det samman Knappt så nålen vill ha mer The most Unnatural turned Natural Death of Charles Oswald Watkins En trött vegan; måla mig orange likt en vägkon En Titel; Mogna granatäpple Talar mig tyst, till takten av ett spökhjärta, och Se alla |