Månskensregnet som faller
i sommarnattens ljus
droppar på din hud
och får den att gnistra
i lampornas strålar.

Euroforiska känslor
bubblar i mig,
på en ort
som aldrig blivit berörd
av någon annan
än dig.

Vi vandrar
genom den brokiga staden
vars sten brustit
och tydliga sprickor
avtecknar sig
på fasaderna.

Vi går
utan mål
genom vår hemstad
som sakta faller
i delar
under tyngden
av våra känslor.

Månskensregnet fortsätter falla
över våra huvuden
när natten abdikerar
och vår väg fortsätter
hand i hand.