Samma skumma toner flödar fram ur högtalaren...konstiga människor, vissa sedan länge döda spelar och underhåller mig om och om igen...

Samma skumma typer underhåller mig kväll efter kväll vissa redan döda utan vetskap om deras egen dödlighet som redan tagit ut sin rätt...

Jag behöver en cykel för att tänka, jag kan inte tänka när jag sitter eller går...världen måste gå snabbare förbi, jag måste vara i rörelse...allt är bara variationer av samma déjà vu igen och igen...
Men det går lättare om jag är i rörelse...