Jag lämnade mitt hem - mitt älskade häxhus
med alla mina stora målningar
och alla mina barn.

De var stora nog
att ta hand om sig själva
just då jag, inte kunde stå emot din dragningskraft.

Jag flyttade in till de gula rummen
just de två gula rum, där
du och jag, älskade, lever, nu.

När du ler, är världen god och varm
och när du spelar, dansar jag
min inre värld
med gröna ljusa blad
som du har kallat in
till mitt behag.

När du mår bra, känner jag mig underbar och rolig!
Bara du säger mitt namn, låter det som bossanova!

När du lider och jag ingenting kan göra åt det
och ingen av oss kan göra någonting
pratar jag lite med Exu.

I solnedgången,stiger jag ned i badkaret, som är mitt hav
och där i havets djup böjer jag mitt huvud mot mitt hjärta.
Nu kallar på Iemanja´och jag bjuder henne min parfym
och trädgårdens vackraste röda rosor, strör jag ut för hennes fötter!
Allt det här ljuva besväret, är det enda, jag kan göra!