Vad vill du mig?
Det ekar mellan garageväggarna
Ljudet av knallen väcker min huvudlösa rädsla
I mörkaste mörker står en man
En och åttio, svartklädd med omärkligt ansikte
Han rör sig inte, det gör inte jag heller
Jag vet att nu är det försent
Tiden har bidat eller har jag bidat min tid?
Jag lösgör mig ur ljuset
Går in i skuggan mot mannen
Han räcker fram sin beniga hand
Jag kan se att det är gott
Vi vandrar mot utfarten
Jag vänder mig om
Det slår mig att jag nu är död
Och Döden kom för att hämta mig
Mitt sinne är bedövat, men ändå fritt
Det känns som tusen fjärilar flaxar omkring mig, i mig
Jag känner inte mina ben, ändå går jag
Jag vet att jag inte har något huvud, men ändå ser jag
Ordet jag söker är lycka och frid
Det här är alltså Dödens rike.