horisontalläge
Rusigt skelögda blickar vi mot horisonten
som bildas av en utdragen byrålådas raka skugga.
Framför oss finns sängkant och fotände, innan kortväggen begränsar vår utsikt.
Det drar ifrån fönstret och vi drar täcket hårdare kring oss.
Helt tysta sitter vi upp med varsin kudde bakom ryggen.
Du har fortfarande lite vin kvar i glaset och jag är redan för dragen för att inte dricka upp det.
Rusigt skelögda fortsätter vi att blicka ut mot horisonten.
En lock av mitt hår som du tvinnat och placerat bakom mitt öra sliter sig och kittlar min kind.
Genom de tunna sovrumsväggarna hör vi grannens väggklocka slå fyra slag.
Stillheten rubbas en aning och ditt rödmosiga ansikte vänder sig mot mitt i ett fniss.
Vi ler tillsammans åt att natten är så ung. Städar sen undan vinglas och flaskor, släcker lampan.
Med den utdragna byrålådan fortfarande öppen.