Du sa en vit lögn.
Du sa till mej att ljuga
Du sa att en vit lögn är inget
Men hur långt ska de här gå
Du sa att jag Kunde ta mina vingar och flyga i väg
Flyga i väg med mina drömmar
Lämna allt bakom
Men nu kan jag inte se tillbaka
Kan inte se mej om
Hur långt ska de gå
Nu är jag inte lycklig
Jag är beroende av dej
Du sa en vit lögn är inget
Men ett beroende går inte att sluta....
Älskade du
Snälla vart ska du gå?
Jag behöver dina lögner
Snälla du lämna mej inte här i väntans timme.
Mina tårar sipprar ner och bildar prickar i den kalla jorden
Du sa att jag kunde flyga
Du sa att jag kunde vara lycklig
Men mest av allt så sa du att du älskade mej
Du älskade mej
Älskade mej
älskade
Jag tar mina sköra vingar och försöker flaxa
Men inget händer
Jag blir bara mer och mer förtvivlad
Den kyliga höst luften tränger in i mina kläder.
Barfota står jag högst uppe på mitt tak
Månen lyser upp mej blåvitt
Ett gällt skrik letar sej upp från min strupe
- Du sa en vit lögn, en vit lögn är inget
Den svarta himmelen avslöjar sina magiska stjärnor.
Jag ser ett stjärnfall
Jag önskar
ta mej till baka när alla älskade mej
ta mej tillbaka
Tillbaka
Luften svider i mina ögon fast dom är slutna.
Det är tyst
Jag kan bara höra mitt hjärta bulta
Snabbare och Snabbare
Nu är min sista tår fallen