Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sand

Att du kunde
släppa taget

Jag förstår, jag förstår
Att allt fick en mening när jag inte kunde
Hur allting långsamt växte fram
Ur trädet

trädet vi brukade sitta under och hålla om varann...



Alltid
aldrig
någonsinn

Dagen som var full av glädje och lycka
var dagen som fanns i mina drömmar

Dagen som var full med gråt och besvikelse
var dagen jag levde

För när allt plötsligt vänder, blir de annorlunda.

Aldrig igen ska de bli såhär. Aldrig igen ska du behöva lida. Aldrig igen.










Jag lovar.





Prosa (Novell) av NeverAngel
Läst 289 gånger
Publicerad 2006-08-18 11:13



Bookmark and Share


    Camillaa
underbart.
2006-08-18
  > Nästa text
< Föregående

NeverAngel
NeverAngel