Kurdistan, mitt land av urgamla berg,
Där solen kysser snötäckta ängder.
Din historia viskar i vinden,
Om stolta krigare och legender.

Längtan efter dig gnager i mitt bröst,
En längtan efter frihet och hopp.
Att vandra i dina dalar, fri och lycklig,
Är allt jag begär, mitt livs lopp.

Sverige, mitt andra hem, kalt och vitt,
Med gnistrande sjöar och skogar av grönt.
Här fann jag trygghet och nya drömmar,
En kärlek som aldrig ska bli glömd.

Jag älskar er båda, lika starkt och djupt,
Var och en unik i sin skönhet och sin prakt.
Sveriges snö, vit som en ängels vinge,
Kurdistans värme, en solstråle i min själ.

I Kurdistan föddes jag, men i Sverige växte jag rot,
Två kulturer i mitt hjärta, en evig knut.
Jag bär dem båda med stolthet och ära,
En brobyggare mellan två världar, utan rädsla och tårar.

Må Kurdistan finna sin frihet en dag,
Och Sverige förbli en fristad för alla.
Må fred och kärlek råda i våra länder,
Och må vi alltid minnas våra rötter och våra drömmar.