"Das Sonett

...Natur und Kunst, sie scheinen sich zu fliehen
Und haben sich, eh man es denkt, gefunden,
Der Widerwille ist auch mir verschwunden,
Und beide scheinen gleich mich anzuziehen.

Es gilt wohl nur ein redliches Bemuhen!
Und wenn wir erst in abgemessnen Stunden
Mit Geist und Fliess uns an die Kunst gebunden,
Mag frei Natur im Herzen wieder gluhen.

So ists mit aller Bildung auch beschaffen:
Vergebens werden ungebundne Geister
Nach der Vollendung reiner Höhe streben.

Wer Grosses will, muss sich zusamenraffen;
In der Beschränkung zeigt sich erst der Meister,
Und das Gesetz nur kann uns Freiheit geben."

("Das Sonett", ur samlingen, "Sonette" (1815)/
sonett-archiv.com)

----------------------------

Min tolkning

...Natur och Konst, avogt ser sig avigt
kan så vigt befrias, tro och loven lända,
fri är jag att vilja väl och träda varligt,
pockar båda, locka vill, få mig till att trängta.

Blott av tankars tyngd görs konsten lätt,
i mån av tid, må vårt mått av konster mättas,
när skapnads dräkt, in natura, fylls av vett,
må vart hjärta glöda av naturlig hetta.

Fria andar resonera må, respons
nås ej allenast av ett bildat sätt;
vinda synes villor lyfta tankens slott.

Att spektra fokusera är en konst
världen ryms, i någon mån, på synsk palett;
inom lagen, ges vår tanke vida mått.

-------------------------

Johann Wolfgang von Goethe, 1749 (Frankfurt
am Main) - 1832 (Weimar), var en tysk författare,
poet och dramatiker och ses som en av sin tids
främsta inom dessa områden;
några av hans verk, såsom romanen,
"Die Leiden des Jungen Werthers" (1774),
och "Faust" (drama I 1808; drama II, 1833),
har blivit litterära klassiker.

Av hans diktsamlingar kan nämnas
"Römische Elegien" (1795), "Sonette"
(1815), samt "West-Östlicher Divan" (1819);
den senare bidrog till ett ökat intresse för "den
persiska poesin och i synnerhet Hafez."

Johann Wolfang Goethe ägnade också mycket
tid åt naturvetenskapliga studier, och ses som
"en betydande föregångsman inom natur-
forskningen på flera olika områden.
1784 fann han människokroppens mellankäkben,
och skrev omfattande arbeten om optik och
utveclade en egen färglära samlad i boken
`Goethes färglära´ (sv. 1976).
Dessutom sysselsatte han sig mycket med
botaniska naturstudier och kom att formulera
en metamorfoslära i boken,
`Versuch die Metamorphose der Pflanzen
zu erklären´ som var en föregångare till
evolutionsteorin."
(Alla citat är från Wikipedia)

Jag kommer inom några dagar att lägga till
en "litteraturlista; urval."

--------------------------------------

Litteratur; ett urval

"Die Leiden des jungen Werthers", roman, 1774

"Werthers lidande" (översättning, Erik Wilhelm Weste; Stockholm, 1783)
"Den unge Werthers lidanden" (översättning, Margaret Tenfält; Niloe, 1968)

"Römische Elegien", diktsamling, 1795
"Romerska elegier", (översättning, Lars Bjurman;
Symposium, 2000)

"Sonette", sonettsamling, 1815

"Faust", drama I, 1808, drama II, 1833

"Faust", (översättning, Viktor Rydberg; Bonniers, 1876)
"Faust: sorgespelets första del" (översättning, Birgit G. Hallqvist; Forum, 1956)
"Faust: sorgespelets andra del" (översättning, Birgit G. Hallqvist; Forum, 1961)

"Zur farbenlehre", essäsamling, 1807-1809
"Goethes färglära" (översättning, Karl-Axel Thelander; Kosmos, 1951-1952)

"Italienische Reise I-II, 1816-1817
"Johann Wolfgang von Goethes italienska resa" (översättning, Berthel Khilman; Biblioteksförlaget, 1961.

"West-östlicher Divan", diktsamling, 1819 "Väst-östlig divan", (översättning och inledning av Martin Tegen; Atlantis, 2004)

"Visor och dikter" (översättning av Carl Snoilsky; Geber, 1901)
"Kärleksdikter", (i svensk tolkning av Lars Larsson, Lund; Borelius, 1932)

"Lyriska dikter i original och i svensk tolkning: en antologi" ( sammanställd av Axel Lindqvist; Natur och kultur, 1958)

"I diktens strålglans: Goethedikter" (tolkade och kommenterade av Nils Johansson; Raben och Sjögren, 1978)