Jag ville alltid vara annorlunda;
Jag var helt enkelt mig själv inför tvivlet.

Jag andades in i jämförelse och njöt av
utrymmet jag gjorde anspråk
på bland folkmassorna.

Regnet föll framför mitt hem,
och en känsla av nostalgi växte när
dropparna rörde vid min dörr.

Det fanns alltid de som påstod
att kärlek kunde köpa dörrarna till frihet.

Jag är omöjlig och perfekt
på samma gång -
en perfekt blandning som finns i
mina dagars sidor här på min
egen planet.

©E Nordin