Hör!

Det prasslar i dungen av löv och sly
Visslar viskande viner
Stormen har kommit att se dig ny
färgglad i sprakande miner

Förmanat, förmultnat, förunderligt dött
var barnet vi närde med kyssar
Så olovligt livlöst det hopp som vi fött
Vart andetag sakta nu tystnar

Hör!

Så vaknar nu världen som håller dig kär 
dig livet bär hamn i sitt sköte
Du vackrast av alla älskande är
Jag ömmar dig mod i vart möte

Le så, var vacker, du skimrande frö
Jag hör dur du skrattar längs stigen
Se dig, låt hör det som aldrig kan dö 
Stråla nu änteligen!