Sanslösa smycken som glittrar i vinden
trolösa tårar som faller mot kinden
vindbitna rockar som skyddar mot kylan
lunkandes hemåt till toner av Dylan

grådaskigt, småsjaskigt, taskigt som satan
smutsen och regnet beblandas på gatan
åskan den mullrandes, bullrandes, ekar
springer med molnen och leker små lekar

i stugan man ljuger så korvspadet sjuder
och myser med filten, hör tekannan ljuder
och elden den sprakar, förgör och förför
förstör och förenar, helar och renar

den nalkande våren med löfte om njutning
blandas av känslor och hjärtats förskjutning
ett avlägset minne i dagar så grå
man hoppas och tror att en enda blir två