Den äldsta graven på kyrkogården
Är utmärk av en stum sten.
De ord som där en gång var ristade
har tiden slipat bort.
Så nu står den där, tunn, grå
och stum.

Vem var du som vilar under denna stumma sten?
Vad vart dit namn? Vad var ditt yrke?
Make eller Hustru?
Hade du söner och döttrar?
Vad älskade du att göra,
du som vilar under en stum sten.

Hur gammal var du när du gick hädan?
Var du länge sörjd?
Var ditt liv lätt eller svårt?
Var du fattig eller rik?

Vad finns nu kvar av dig,
Du som vilar under en stum sten.
Vad finns kvar av det du åstadkom i ditt liv?

Inget annat finns kvar av dig,
du okände under jord,
Än en grå sten
som av tiden slipats stum.