Utanför fönstret svischar förfluten tid förbi.
Det lämnar plats, en frisk öppen rymd

Farten sliter av den grå ytan
blåser bort med allt det förra
Från ett svartvitt foto framträder jag snart i färg

Luften fyller mina lungor med syre
Jag släpper på vakuumet som trängt
Vart resan är på väg har jag ingen aning om
Men det är ovissheten som höjer mig

Utanför fönstret försvinner det gamla
En ny kraft injiceras i mig
Vi glider in i färger av skratt.