Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag är inte riktigt nöjd med rytmen ännu men gillar den ändå


En sten i skon

Du ville
inte såra
ville inte vilja
det du ville
- därför ljög du

du planterade ett litet korn
av smärta
i mitt oanande hjärta
som bankade så hårt
för dig

en första lögn
en undanhållen smärta
- och plötsligt
blir varje ord en lögn

en växande tumör
av undanhållna smärtor
som ansamlas
sprider
nästlar sig in
bland förhoppningar och tillit

men lögner håller aldrig tätt
tillslut
en droppe faller
och hjärtat rinner över

tumören spricker
sprider
sitt svarta jävla äckel
väller ut
i alla tomma löften
i alla ord och gester

jag ser tillbaka
på en tid av lycka
som nu är svart av smärta

dit svek var inte större
än en sten i skon:
det gör ont
man måste stanna upp och ta en paus
- och det är allt

men du
kunde inte
stå för det du gjort
kunde inte
erkänna
- ens för dig själv

därför ljög du för oss båda
och stenen nötte sönder
allt vi byggt tillsammans

du vågade inte såra
men glömde
att lögner
smärtar mest




Fri vers av Erik Jansson
Läst 196 gånger
Publicerad 2007-05-29 01:26



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Erik Jansson
Erik Jansson