Jag har aldrig skrikit så högt
och tyst
Jag har aldrig förrut
hört mitt hjärta
tystna
Jag har aldrig levt
aldrig lovat.

Skrik i mörker
djupt in i själens skugga,
själen som sover.

Röster i mörkret
mörkret så varmt
så mjukt
som mitt vetande.

Sedan blir allt tyst
och jag slänger ut alla skrik
röster och oväsen
så att mitt medvetande får fred
till att leva.