Petra petas på med en pinne
Karusellen snurrar fortfarande
surrar och pustar
en flock av gamar är samlade

mörkret har fallit över cirkusen
hembränt och pops
Petra är utslagen som en disktrasa

Ingen rim och ingen reson
Bara Jim och hans patrull
Ett petande slutar med ett handtag runt
en tunn handled, släpandes bort

Jag måste få det ur mig...
Saknad eller ej, Petra har försvunnit
In i dimmans gråa omfamnande
Kommer vakna

Imorgon...svettig, men kall
öm, men slö
blod överallt, en smärta som ej förstås
huvudvärk och en känsla av att ha blivit bestulen

på en gärning som skulle ha gjorts rätt
inte så här med Jim med patrull
turandes om
pumpa, slicka, heja, pumpa, spruta och fortfarande vilja mer

en upprymdhet, en känsla av rätt
hon förtjänade det
äcklet som alltid blir fullast
retar deras små stånd

Petra har för alltid försvunnit in i
den gråa omfamnande dimman
Petra fastnade därinne och kom
aldrig ut

hon dog igår
ensam utslagen på piller och etanol
på sitt hallgolv med benen brett isär