Athena, Ares, er grät jag för även om jag snart fick samla mig, jag trodde ju ni var de ända som skulle lämna mig så hårt och hänsynslöst

Kybele, dig svalde jag smärtan för, jag orkade inte gråta

Afrodite, du dog i mian händer, jag kämoade hela tiden mot gråt och smärta

Kronos, du gav upp i mian händer, då var jag kall


Veckan gick sedan började sorgen sticka sitt spjut i min sida och göra tappra försök att punktera mig

Men jag höll igen

Och sorgen bär jag med mig