Jag ser skuggan
levande sitt eget liv
förvandlas till en best
platt
ljudlös
avbild

sin egen
i en värld av skuggor
gör han vad han vill
blängande snävt hittåt

\"min avbild ser blek ut i dag\"
säger han
jag ser inte hur han rynkar pannan

han går
som jag
där det är ringa ljus
svart
och krävande mörker

\"så nu behöver vi inte stå ut med varandra\"
hör jag viskat

fast jag börjar sakna honom
när vintermörkret äger mig
och undrar om det är likadant
för honom.