egentligen
är jag aldrig den du tror jag är
jag skrattar inte för jämnan,
jag tänker efter men talar inte med eftertanke
ur min mun hoppar ord jag inte känner
egentligen
har jag aldrig förstått varför jag gör som jag gör
varför jag aldrig visar dig: vem jag är
varför jag tvingar mig själv att ligga på marken
jag pressar ner mig själv så jag inte syns
och kvar är kroppen jag vistas i
som aldrig gör som jag gör.