Vid en ödslig skogsglänta
långt bort i omarkerna
finns ett gammalt hus

Taket har rasat in
väggarna lutar vint
och glasrutorna har fallit ut.

Och huset undrade:
Vill någon bo här,
i detta trasiga hus?

En vandrande främling
huset i ögonvrån ser.
Dörren står på glänt

Kom in, stig in
öppna dörren,
över min tröskel

Med osäkra steg
främlingen över tröskeln stiger
blir bländad av ljuset

Ja, se vilken skönhet
som här bor. Jag
till och med bländar dig.

Solstrålarna är min värme
och maj-blommorna min hud,
det är din önskan.

Vill du bo i detta hus
trots mitt spruckna
och förskräckliga yttre?

Jag har vandrat långt
på min väg, och nu
har jag hittat dess slut.