nu vill jag bara överlämna mig själv till någon trygg människa en sån person som vet hur man lockar fram glädjen i helvetet jag vill springa maraton till närmaste kärleksstuga och få någon att pussa lite extra på mig bara för att jag är jag för jag behöver någon annan är mig själv just nu tankarna gör frivarv hela tiden och ingen stoppskylt kan sakta ner farten på det som gör så ont att tänka jag har skavsår i hjärnan och direkt jag tänker verklighet så finns det egentligen ingenting bara en simbassäng fylld med tårar kanske en lycka nånstans gömd i ett hörn men den smyger alltid bort om man tittar för länge precis som du gjorde jag lär mig aldrig med tiden att vissa läppar får man aldrig kyssa igen men jag tror jag förstått det nu jag har lärt mig
att det inte finns trygga människor

alla är rädda och det är jag med