en två tre fyra fem sex sju åtta

Jag hade alltid mycket socker i te när jag var liten – för mycket.

nio tio elva tolv

Speciellt till frukost, ljudet av sockerströaren blev meditativt när tröttheten tyngde kroppen.

tretton fjorton femton

Min mamma åt aldrig frukost. Hon drack kaffe, svart, och rökte på altanen. Tills hon blev femtio och slutade röka.

sexton sjutton arton

Det är fortfarande något bekant över människor som luktar kallt och svagt av cigarettrök – det är min mamma.

arton nitton tjugo

När jag var liten trodde jag, eller drömde om, att mitt vuxna jag skulle ha mockajacka. Guldknoppar i öronen och tona håret lite mörkare. Sitta uppkrupen på stenar och inhalera nikotin. Lukta kallt och hårspray inför mina döttrar – som räknar sockerströarens vippanden, upp och ner.

tjuguett tjugotvå

Men mitt vuxna jag skaffade sig nyckelbenstatuering, rödtonat hår och linneblus. Och hostade, besvärande för stoltheten, vid röklukt.