Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Carpe Diem Quam Minimum Credula Postero


Fånga dagen, lita ej på morgondagen

Mina andetag blir tyngre och djupare för varje steg jag tar

Vinden blåser mot min kropp, en läskig rysning går igenom hela kroppen,
vartenda hårstrå på kroppen reser sig

Jag vänder mig om i mörkret, jag känner att jag inte är ensam, någon är bakom mig. Mina tunga ben vägrar att röra på sig.
Jag är förstelnad och djupfrysen, ensam och för liten för att klara av den här resan själv

Visa mig ett tecken för att våga och orka lyfta på mina ben.

Jag klarar av det här när jag har dig brevid mig,
när din hand är i min hand




Fri vers av Tirinty
Läst 823 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2009-06-07 23:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Tirinty
Tirinty

Mina favoriter
Borta från omvärlden