Jag har så många ekon i mitt huvud
varje ord du sagt
allt otillfredsställt med oss
allt openetrerat
Ekon, som regn som aldrig dör
Ensam som musslan,
innanför sitt skall,
med en livskärlek som aldrig tog i dig

För alltid är du varje kväll
Varje kväll som viskar i violiner
och jag känner tårarna,
av himlens gudar
som gråter för jorden
Och värsta tänkbara kvällen
att sluta röka
är när jag tänker på dig

Sluten, med allt du sagt
kommer jag alltid vara
I en kyss vek du av,
och jag såg bakåt i hemlighet
när du stängde din lägenhetsdörr
I hjärtslag stod jag kvar,
och kunde inte
För jag vet att jag hade fler frågor,
än jag har svar

För alltid ska jag vandra
i en stad av tomma gator,
valv och kulvertar,
gömma mig bland alla jag inte ville veta av
Du sprang bort från allt,
allt du sagt
Genom vattenpölar,
till ett regn som blev förevigt
Och du tog min tatuering med dig,
tills tiden tar livet

Sen ljög jag för nån som hette linnea
med ord om att jag gått vidare
Jag är så trött på att sluta röka nu