Så tidigt att kylan biter sig fast trots att
de nyligen sopade trottoarerna väntat vår.
Så hänger den där alldeles aprikost på sin
himlaplats som för att försäkra människan 
om att tiden inte är ur led. En topping av 
diverse kvitter förankrar sig över nejden
och människan, som tänker tack och lov.
Det finns hopp.