Jag vill sjunka.
Ligga begravd under all jord, asfalt och åkrar.
Känna hur all världens människor går på mig, trampar på mitt ansikte.
Ingen aning om att jag existerar och känner all smärta.

Ingen ser mig, de kanske tittar på mig. Jag möter deras blick, men det är alltid något bakom som intresserar. Inte personen framför, jag.
Jag är rädd, varje sekund, varje minut, varje timme och varje dag.

Jag orkar inte. Jag orkar inte all världens lidande.

Jag ser dig. Men varför ser du inte mig?
Kan du inte bara se mig?
Och visa mig din kärlek.