Det susar bland skogskungens soldater
som avslöjas av det gulgröna skenet
som väller ned över det bultande hjärtat
som har blicken tom
beordrad av instinkternas konung

Det doftar, det bultar, det knakar
det viner, det värker, det fläktar

Skenet speglas som på hingstens blänkande kropp
i hennes lockar som flyter
på äventyrets hetsade lemmar

Det doftar, det bultar, det knakar
det viner, det värker, det fläktar

På vardera sidan
om bergskällans flöde

Det bultar, det värker, det kyler

Smyckad av bergskällans
gulgröna pärlor
förlorade hon oskulden
till mannen som mötte hennes blick
i det gulgröna ljuset.