När vi ser varandra
ska vi dela bristen på
förmågan att andas
i flera sekunder,
ska vi släppa luften i
våra knytnävar
med vilka vi slagit oss ut
ur dagarna isär
-
Går vi tre steg var
och stannar kvar på
några meter ifrån
-
(gud, han ser ju bra ut
lite svag, smal,
men inte sådär äckligt
övernormal och så fina ögon)
-
Stoppar du tiden så rusar jag
raka vägen igenom den,
kastar dig i mina armar
för pilar genom bröstet
och dina andetag som ilar
i den iskalla luften
sätter vingar på ryggen
och du väger inget alls,
dödar du de tomma orden
med att bita mig i överläppen
och jag biter tillbaka
-
Blundar och försvinner in i
första bästa buss till ingenstans
-
(hon är som jag såg henne framför mig
men nu här, smaken av dig
som dröjer sig kvar mellan samtalen
verkar gräva sig ner i tankarna
och du går från mig till allt)
-
Förklarar för allas föräldrar
att "jag blir kvar i flera dagar"
för vi måste skriva på en bok
som vi aldrig kommer röra
för vi rör bara vid varandra
-
(och när han rör mig
så gör han det så jävla jävla
bra)
-
När vi somnar så håller jag
ögonlocken i taket och marken,
förundras över den blinda färgen
i bristen på månljus i dina händer
som jag kramar tills du vaknar
och de känner hur de känner
allt de håller om
-
(varför skakar hon om
hon viskar att hon måste älska mig
eller i alla fall gilla mig
tänkte jag,
men höll och håller hårdast i världen)