Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vi som lämnades kvar

Vad hände med oss?
Vi som aldrig lyckades passa in trots desperata försök och social behandling?
Vi som fick skyltar och ettiketter fastnålade i skinnet så att alla skulle veta att vi inte var som dem?
Vi som hamnade i det skymma? Sökte oss till mörkret där ingen kunde se eller dömma?

Vi som samhället inte kunde göra det till en normal funktionerande person?

Vi försvann. Vi täcktes över. Gömdes bort i ett arkiv någonstans
Vi fick masker att bära och tångströjor
Vi fick regler och kedjor som band oss i det mörka
Vi hamnade nder De Ljusas gator. Vi blev undermänniskor i kloakerna.

Glömda, gömda, undanskuffade, förbisedda.
Alla gick med ögonbindel
Vi skriker. Vi skriker ständigt.
För vi har mörker inom oss, som vi ständigt håller i bur

Vi hatar inte, men hatet finns inom oss
Vi har munkavel, men skrik tränger genom
Vi immiterar inte De Ljusa, men tvingas gå i deras skugga
Vi är de som ni vanliga glömde

De som lämnades kvar




Fri vers (Fri form) av Winterblood
Läst 252 gånger
Publicerad 2011-07-31 10:36



Bookmark and Share


  Elin Ekaterina
Många av oss som aldrig riktigt kunde "passade in" flyttade till platser där vi blev accepterade oavsett klädsel, dialekt, politiska åsikter, ursprung och så vidare. Där vi inte blev hatade för att vi inte kunde sälla oss till pöbeln. Jag var femton år när jag stack hemifrån och lämnade Arjeplog för att bo själv. Först då kunde jag bygga ett riktigt liv och bli en egen människa. Om du fortfarande är kvar i Arjeplog, så kanske det är vad du också skulle behöva göra.

Jag har ingen aning om vem du är, men jag vet hur det kan kännas när man är hundra mil från civilisation, oavsett åt vilket håll man vänder sig. Jag har också varit en burfågel.
2011-09-29
  > Nästa text
< Föregående

Winterblood