Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gömma sig glömma sig/Vara min egen

Jag som alltid sett mig som en
självständig stark person
Skinn på näsan och valkar i händerna
Jag kan klippa gräsmattor i spöregn
Jag kan göra allt
Och jag har ju alltid gjort
allt det där jag alltid ville: solo
Jag som har en mamma som
lärt mig att aldrig släppa rodret
Min fantastiska mamma som
alltid varit sin egen i första hand
varit sin egen

Min fantastiska mamma som
vet att p1 morgon klockan åtta
och oktoberbad och långa löprundor
friheten i att köra sin egen bil
precis vart man vill
Att köra bil i New York Moskva
Kapstadens vänstertrafik
Att dricka kaffe med en vän eller den
självvalda ensamheten:
När mannen ville flytta in satte hon ner foten
och han backade ut, sågs aldrig igen
Det är sånt som man får ta för att man säger
Hit men inte närmre: det här är mitt
Och det är så vi gör i min familj
Det är det som är det är det som spelar roll
Att vara sin egen det är det som spelar roll

Och jag vet det och jag hatar ju att
allt det här ska handla om att
"träffa någon" jamen ni vet
Allt ska leda fram till detta enda:
en "andra halva" en "bättre hälft"
VADDÅ HÄLFT
HÅLL KÄFT
Ät dina grönsaker and trust no man
Gå på bio själv drick kaffe själv och
håll din egen hand: mamma gör det varje natt
och jag jag sover på hans arm
Det blir enklast så för oss båda
Någonting att gömma mig i
Någonting att glömma mig i
Förlåt mamma
Jag är inte så stark som du

Men jag vill vara som du mamma
Jag vill kunna vara min egen
och ändå har jag fallit vareviga
gång: det är så mycket lättare att få
fascineras av nån annan uppgå i nån annan
Slippa tänka på mig vill inte tänka på mig mer
Jag kommer ju ändå aldrig undan
Någonting att fylla ut mig med
Någonting som lämnar kyssmärken blåmärken
Någonting som säger: JAG FINNS
Någonting som säger: OCH DU VILLE HA MIG
Att vilja vara en del i någon annans trasighet
Jag vet inte vad det säger om mig
Någonting att gömma mig i
Någonting att glömma mig i
Förlåt mamma

Och vem är det egentligen som är trasig
Vem är det egentligen som är hel
Och jag går ju vart jag vill men har
alltid halva hjärtat någon annanstans
för märkligt nog har det varit enklast så
Jag sprider ut mig överallt i allt det
som jag älskar och kanske just för detta:
Jag har aldrig vågat erkänna för mig själv
att jag aldrig varit själv, jag är inte så bra
på att vara själv
Det är ju inte så att jag inte älskar att
prata om mig själv
Det är ju inte så att jag inte älskar att
umgås med mig själv
Men seriöst, att vara huvudpersonen
i sitt eget liv: jag är inte så bra på det
Men jag tror: jag tror att jag måste våga
börja finnas till i mitt eget sällskap
våga vara min egen
vara min egen
nu.




Fri vers av Elsa Rohlén
Läst 344 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2015-07-30 03:09



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Elsa Rohlén
Elsa Rohlén