Hur kan något så vackert - orsaka sådan smärta?
Hur kan hela min varelse frysa till is av så varma ögon?
Man ska vara stark, och uthärda, och inte förlora sig i illusioner...
Men om dessa illusioner är det
som gör att man orkar leva vidare
orkar gå upp på morgonen
orkar andas
orkar le...
Vad gör man då när dom krossas?

Vad gör man med smärta som skär stora hål i själen?
Varför har ingen lärt mig det?
Hur ska jag våga gå vidare?