Viskar hösten till dig
så där i blåsten
genom träden över fälten
upp över stranden
gör den

piskar hösten till dig
så där bland löven
genom själen över nuet
upp över lugnet
gör den

gör den dig sentimental
så där illegal
genom återkommande nostalgi
upp över din altruism
gör den dig fri

berör den din stabilitet
så där in i din intrigitet
genom trötta ögon
upp över dina val
gör den dig sval

trycker den dig historiskt
så där obarmhärtigt gloriskt
genom tider som var
upp över kärlek av idag
gör den dig svag