Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
den här dikten skrev jag när jag var 16-17... hittade den på datorn för någon dag sen.


ditt vilsna jag

Jag ser ditt vilsna jag
en mun som ler, men inte av lycka
dina händer är darriga och kalla
du talar till mig, men orden är tomma
vad är det du döljer?
du gör mig osäker
jag ser in i dina ögon
dom skriker på hjälp
för innerst inte vet du
något som ingen annat
får veta.




Fri vers av brungrönaögon
Läst 218 gånger
Publicerad 2007-11-01 17:55



Bookmark and Share


    eva m h
Du beskriver detta vilsna bra!
2007-11-01
  > Nästa text
< Föregående

brungrönaögon