med ett ryck
kommer jag tillbaka till verkligheten
då jag känner
en varm hand på min småkalla axel

du är tyst
men jag kan se
jag kan se det i dina ögon
vi känner varandra alldeles för väl

du går igen
jag hör det skramla i köket
doften av kaffe
att du fortfarande minns vart det står...

en mugg till mig
och en till dig
du vet precis hur jag vill ha det
svart med en liten skvätt mjölk
som blir till ett konstverk
när det sprider sig
i den mörka drycken

ett leende till mig
en tystnad till dig
nästan som det brukade vara