Fråntagna allt ansvar
glider vi in i dimmornas
land.
Rakt in i evighetens sus.
Skynda, skynda innan
runnen ut är timglasets
sand.

Skymta i grått gryningsljus,
berget Olympos topp.
Sedan gammalt gudars hemvist.
Till berget styr vi kosan och
vårt hopp.

På en resa vi gav oss ut, att
söka det som förlorat var.
En stor skatt, kanske lyckan.
Men av alla mål är det största
ett klart och entydigt svar.

Så går vi uppför bergssluttningen
en galen och sällsam procession.
Med klar blick och huvudet stolt.
Kanske vi lurar oss själva,
kanske är allt ändå bara en illusion.
Skriven 910111