Ser du den svarta skogen
Gå aldrig dit
Sa du en gång till mig
Gå aldrig dit
Du grät när du sa det till mig

Jag visste inte vem du var då
Jag visste inte ens ditt namn
Men du kom in i mitt liv så hastigt
Som solens strålar trängerin genom jordens atmosfär
Du lös inte som solen
Du värmde inte som solen
Men ändå var du där

Ser du solen där uppe?
Den ger dig näring
Den gör att du ser allting
Du var så smart
Men strax var kapitlet slut
Snart var du borta
Som om vi inte visste om varandras existens

Jag hör dig fortfarande skrika mitt namn
Genom rymdens långa distanser
Jag hör dig viskande i mitt öra
Gå aldrig dit

Varje gång du sa det
Blev det mer och mer frästande
Att se vad som är så tokigt
Att jag inte ska vara där.

Den svarta skogen
Så förbjuden
Att ingen träder in där
Och kommer tillbaka levande

Skuggerna förföljer mig
Skrek jag åt dig
Men du vände dig och och gick
Upp mot stjärnorna gick du
Du viska
du skulle aldrig gå dit
Du skulle aldrig gått dit
Aldrig någonsin