Jag kan inte ta mer. Vingarna mina bär inte längre.
Jag klarar inte mer. Himmelrikets portar stängda för mig.

Hör du mig inte?
Du hör mig inte!
Räds du inte att jag aldrig återvänder?
Vet du då hur det är?
När himlen är höljd i svart.

Jag kan inte ta mer. Våra väggar blöder svart.
Jag klarar inte mer! Det finns inte rum här för dina skrik.

Hör du mig inte?
Kan du inte höra mig!
Räds du inte att jag aldrig kommer tillbaka?
Inga fler tårar, snälla!
Himlen hänger våt av svart.

Nej, lämna mig inte att dö!
Du lämnar mig väl inte att dö?
Du lämnar mig inte att dö!
Nej, lämna mig inte att dö!

Du ska få se hur det är!
En tjutande vägg av suckar, himmel höljd i svart.
Och du ska känna hur det känns!
När paradiset inte ser och himlen är höljd i svart.

Tid? Hur kan du säga att tiden min är slut?
Är jag blind? Du säger ju att himlen är blind!
Över bron av suckar. Blind! Tid!
Tid?

Åh herre, lämna mig inte att dö.
Nej, lämna mig inte att dö!
Lämna mig inte att dö!
Nej herre, du lämnar mig väl inte att dö?

Och du ska få se se hur det är!
En tjutande vägg av suckar.
Himlen hänger våt av svart!

Och du kommer att känna hur det känns!
När paradiset inte ser.
Måla himlen svart!

Över en bro av suckar mister du himlens ljus!
Det höljs i en hängande himmel.
Våt av svart.