Igårkväll var jag en alkoholpåverkad tjej med ett tonårshjärta som är bräckligt. På ytan ser jag ganska tuff ut, så jävla hård. Men inombords knyter det sig i magen. Jag dansar på, fötterna gör ont, men det är det sista jag tänker på där och då. Mina ögon söker sig efter samma ställe, för kanske får jag se det igen, och kanske känns det bättre denna gång. Jag önskar att jag kunde vara oberörd men inom mig känns det ganska hårt. Jag tänker på musiken och jag ler, jag dansar trots att jag egentligen vill lägga mig ner. Det var ju jag som sa nej, det är jag som inte vill. Ändå beter jag mig på ett sätt som jag inte borde, som jag inte får. Vilken rätt har jag till det, egentligen? Men jag är trots allt en tjej, som just då var alkoholpåverkad. Mitt tonårshjärta känner mycket, lite för mycket ibland, och jag älskar det.