Spegeln Sprider lögner om vem hon är.
Säger dom så högt att hon tror mig själv.
Hon bygger lögnerna som en mur av tegelstenar, en efter en tills hon inte kan se ut längre, och tills ni inte kan se in.
Muren är hög och obrytbar och den är så hög att hon inte ens kan ta mig över den. Hon vet inte vad som väntar på andra sidan

Har du någon stått framför spegeln och önskat att du var någon annan?
Att du inte känner personen som står framför dig?
Önska att den personen skulle våga ta sig ut och våga vara den hon verkligen vill vara.

Tittar sig i spegeln innan hon öppnar dörrarna från sitt fängelse och hon ler, försöker le så det ser äkta ut så alla i hennes omgivning skall tro henne.
Dom går på det och då har hon vunnit ännu en lögn och på sitt skådespeleri.
Men muren blir bara högre och högre.
Men vad vorre det att försöka ta isär muren och plocka ner tegelbitarna en för en.
Att sudda ut den i spegeln och våga bli den "där" personen hon vill vara
Frågan är då, hur många som skulle stanna kvar.

Vi får väl se, hon gör det för hennes skulle, jag gör det för mig.
Dags och bli sedd för den man är.

/anji