Dagarna blir kortare, tiden spinner vidare i sitt nät. Fortsätter oavsett vad du tycker om den. En önskan om att frysa tiden, blir bara en önskan.

Ligger i gräset och blickar upp mot blå himmel. Det får mig att känna mig lugn. Medan molnen seglar förbi i olika former, försöker jag se figurerna i. Försöka skapa tankar i allt och det fyller mig.

Känslan att höra bruset i träden, hur löven skapar ljud i vinden. Hur solen lyser mellan grenarna och skapar ett skimrande ljus i rörelsen. Det värmer mig.

Dagarna blir fler, nätterna vandrar medan stjärnorna stadigt tittar på. Viskar röster från det förflutna, drömmen om evighet.

Åren multipliceras, dragen blir skarpare och jag tittar in i klotet. Speglar framtiden. Vandrar vidare genom skogen, vidare över fälten och fyller livet med saker.

I åldrandet och jag faller ihop, vinden fångar min sång. Askan sprids till en sorg. Svävar jag omkring mellan moln.