Viskade sina önskningar, visade mig sin själ,

I flamman av eld, ligger vi rygg mot rygg och i ljuset dansar skuggan.

Klarvakna under nattens valv, där stjärnor glömmer varann.

Där jagar kylan tårar som aldrig rann,



Varje isande känsla rinner,

Stängs in och brinner.



Mitt i mot ensamhet jag satt, i mörker av natt,

Skepnaden tryckte fingrar mot mitt bröst och höjde sin röst,

Den rev och skrek,

Jag slet mig loss,

Jag försökte trycka mig bort, utan att förlora mitt hopp.