Det är magiskt att sitta vid köks fönstret medans regnet strilar ner
från himlen i olika kaskader så det bildar små pölar överallt.

Jag har alltid varit förtjust i naturens vidunder , åskan ger mig rysningar
kring ryggraden så kroppen vill inta en sovande position.

Många gånger har jag promenerat i regnet och lyft upp huvudet mot
himlen , låtit regnet falla mot ansiktet för att sedan rinna av som oljan ner för flaskans hals.

Vilken fascination det är att upptäcka grönskan i skogen , när löven darrar så att djuren vaknar upp ur sina gömslen.

Nu tar jag på mig mina röda gummistövlar för att bege mig till skogs ,
min granne har en hund som vill bli rastad. Han blir mitt sällskap för jag har
hört att hunden är mäniskans bästa vän.

Grenarna viner åt olika håll medans jag joggar sakta i spåret med min vän Rufus.
Han skäller plötsligt och jag vänder huvudet åt hans håll då jag får syn på
en människa som ligger på marken .

Vad har hänt tänker jag inom mig , ,