Det är så kallt att nästippen blir alldeles röd trots att jag har den varmaste
dunjackan på mig och en halsduk virad runt huvudet.

Jag kommer för alltid att minnas denna kalla dag. Det är Söndag och jag ska promenera till Loppis lokalen där jag ska sälja Lusse bullar , saffrans kaka och saffrans bisqotti. Min goá bror har lämnat av kassarna vid baksidan av lokalen.

Jag ville ha frisk luft innan allt ståhej börjar men jag
hinner se en skymt av alla anleten som står och väntar på att dörren ska öppna.
Klockan är några minuter i tio och jag är sen men min fina syster står där redo.

Nu ser jag henne stå där och vifta eftersom jag springer och ser henne i den röda utstyrseln. Hon ville så gärna ha denna coola klänning på sig idag.
Hon strålar som en stjärna där hon står på stolen och viftar med armarna som en tok.

Nu öppnas dörrarna och jag springer fram till min älskade syster som jag inte
har träffat på ett år. Vad jag har saknat dig min fina syster säger jag.
Men , sen blir jag stel och stirrar på hennes mage !
Är du gravid utbrister jag och ger henne den största kramen av alla.

Brr, , du är kall säger hon och tar sig om magen.

Jaa, han eller hon kommer till våren. Jag längtar verkligen att jag ska få hålla denna ljuvliga varelse i min famn.

Grattis fina syster . Nu ska vi sälja allt bakverk för nu börjar folket på andra sidan
bordet fundera vad vi gör , ,

Kan vi få köpa en saffranskrans tack hör vi en röst säga och då vänder jag upp huvudet och får se dem vackraste ögonen jag skådat på en man. .

Fortsättning följer. .