Sitta fast och gråta skvätt.

Sitta trångt men tänka brett.

Sluta tänka, bara skriva,

låta tanken flyga fri va?

Prova med och utan vett.

Blixtra till oförberett.

Skriva nåt och sedan tvivla.

Helvete och fan och riva!

Svordomarna duggar tätt. 

Missar rim, det suger fett.

Hejdar mig - ska inget hiva!

Bliva vad det månde bliva!

Hitta twisten - inte lätt.

Söka nåt som sätter sprätt.

Låta orden studsa, driva,

i en yr kakafoni va.

Väldigt mycket stånk och svett 

blev till slut en ordbalett.

Ej helt enkelt att beskriva

känslan då det kreativa

plötsligt lyfter, hamnar rätt.

Bara åka, snabbt och lätt.

Låta orden jazza fria -

viska, fnittra, mumla, skria.

Det behövs för man har sett:

En lingvistisk piruett

låter hjärnan din bedriva

träning, som får den att trivas.

Vässar tanken, sätter sprätt -

tänket vaknar rätt och slätt.

Gör synapserna aktiva -

att få släppa loss och riva

i - som gympa minus svett.

Biter bra men minus bett.

Jisses, som en repig skiva!

Sicken rundgång; Börjar skriva!