Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Pappa, vem var du?

Ämnade du att skada mig så?
När man är liten är det så svårt att förstå
Hur någon kan vara så elak
Även om jag vet att även du kunde fela

Du som hade ett hjärta av guld
Tvingade på mig så mycket skuld
Kommer jag någonsin förstå
Hur min egen pappa kunde behandla mig så?

Du sa att du älskade mig
Jag försökte tro dig
Hur jag inte kunde räcka till
Gjorde mig helt rådvill

Din anlete vart täckt av en svärta
Som åsamkade både dig och mig stor smärta
Att vara tillags var inte lätt
Hur jag än gjorde blev det aldrig rätt

Med tiden förstod jag att det aldrig skulle bli bra
Det var bara att acceptera hur du ville va
I mitt hjärta kände jag min far
Han var en stark och kärleksfull karl

Det jag saknar är ditt sinne
Av detta har jag knappt något minne
Vem du var har jag frågat mig många gånger
Över att jag inte kände dig har jag stor ånger




Fri vers av elva12
Läst 191 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-04-25 13:37



Bookmark and Share


  Aftonvännen
alla hjärtan av guld
de som ser
de som inget säger
2010-04-25

  mare VIP
Starka ord du skriver....mycket smärta..
2010-04-25
  > Nästa text
< Föregående

elva12
elva12